Djursholm är en av fyra kommundelar i Danderyds kommun, Stockholms län. Det är ett villaområde med 8 819 invånare (1 januari 2008) strax norr om Stockholms innerstad. Djursholm var 1901–1970 en egen kommun, först som Djursholms köping och från 1914 Djursholms stad. Djursholm ingår i tätorten Stockholm.
Djursholms slott
Historia.
För Djursholms historia före villastadens tillkomst, se Djursholms slott. Slottet är numera kommunhus i Danderyds kommun.
Det sedan medeltiden kända godset Djursholm (namnet omnämns först 1432 och syftade då på halvön Gamla Djursholm) ombildades 1889 under ledning av finansmannen Henrik Palme till Djursholms AB. Syftet var att i nationalromantisk pionjäranda bygga en trädgårdsstad. Det innebar att man längs slingrande gator uppförde praktfulla villor på stora, parkliknande tomter.
I villasamhällets begynnelse inrymdes i godsets gamla huvudbyggnad Djursholms slott såväl villakontor som apotek, post och skola. Författaresom Viktor Rydberg och Verner von Heidenstam och konstnärer som Elsa Beskow och Alice Tegnér gav Djursholm hög status som villastad. Först 1924 hade alla ledningssystem och samhällsfunktioner överförts till staden från Djursholms AB.
Djursholm blev 6 juni 1890 municipalsamhälle inom Danderyds landskommun. Djursholm var Djursholms köping 1901–1913 och därefterDjursholms stad till 1971, då samhället blev en del av nya Danderyds kommun. Stocksunds köping hade dessförinnan införlivats i Djursholms stad år 1967.
Djursholms slott omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna
Näringsliv.
Näringslivet och handeln i Djursholm hade under större delen av 1900-talet en mer lokal prägel, med mejeri, brädgårdar och små mataffärer, men är idag – påverkat av närheten till centrala Stockholm och Danderyd – mera inriktat på kontorsföretag och exklusivare butiker. Bibliotek, postkontor,banker, livsmedelsaffärer, småbutiker, vårdcentral och apotek finns i området kring Djursholms Torg. Det gamla skomakeriet finns ännu kvar på Rindavägen vid Djursholms Ösby, med inredning från 1950-talet. Skomakeriet har gått i arv i ett par generationer, nuvarande skomakare har begränsat öppethållande.
Utsikt från Aludden 2009.
Sevärdheter.
- Djursholms slott. Nils Eskilsson Banér lät troligen uppföra ett stenhus på slottets nuvarande plats på 1500-talet. Svante Gustavsson Banér gav slottet dess nuvarande utseende på 1600-talet
- Djursholms kapell. Invigt 1902, är byggt på enskilt initiativ efter ritningar av Fredrik Lilljekvist. Altarmålningarna är gjorda av kapellets dåvarande pastor Natanael Beskow.
- Villa Pauli. Villa på Strandvägen, ritad av arkitekt Ragnar Östberg och färdigställd år 1907. Sedan 1986 är Villa Pauli en medlemsklubb med gourmetrestaurang och festvåning.
- Germaniastranden. Trevlig sandstrand i änden av Germaniavägen och Strandvägen, två centrala gator i Djursholm. Har blivit en populär samlingspunkt för Djursholmsbor och andra.
- Svalnäs. Fin parkmiljö mellan vattnet och Djursholms golfbana.
Strandpromenaden på Djursholm 2006.
Ösby station.
Vid 1800-talets slut utgick 5 olika linjer ifrån Djursholms Ösby varvid den längsta nådde ända till Norrtälje via Rimbo. Många av tågen gick även stora delar som spårvagn, dels i Djursholm och dels i Stockholms innerstad. I stationsbyggnaden kunde man köpa tågbiljetter ända till Sydeuropa under 1950- och 60-talet. Man kunde pollettera gods med fjärrtåg. Tågen gick tätt och var tredje minut stannade ett tåg i Ösby. Nu för tiden är det möjligen något glesare mellan tågen men av tradition stannar nästan alla passerande tåg i Djursholms Ösby; på vardagarna avgår det 16-18 tåg varje timme, d.v.s. ett tåg i genomsnitt var 3-4 minut.
Djursholmsbanorna.
Djursholms kapell från Danavägen 2009.
De linjer som gick som spårvagn (och ibland som tåg) i Djursholm och Stocksund kallades i allmänhet för Djursholmsbanorna och denna beteckning inkluderade även den nutida järnvägen till Näsbypark (då endast till Altorp). Djursholmsbanorna byggdes för att den nya och fashionabla villastaden skulle få goda kommunikationer med innerstaden och att en del och tågen gick hela vägen till Humlegården bidrog till detta. Till en början var det tänkt att bygga en ringlinje å sträckan Ösby-Sveavägen-Framnäsviken-Eddavägen-Altorp-Östberga-Ösby. Dessa planer blev dock aldrig av utan istället byggdes två linjer, en till Altorp och en till Eddavägen (senare förlängd till Svalnäs). Linjen till Eddavägen gick en mycket slingrig tur, från Ösby till nuvarande Djursholms centrum och sen vidare utmed vattnet till Eddavägen. Detta gjorde att linjen 1976 lades ned då den inte var effektiv och inte heller trafikstark. Linjen till Altorp förlängdes däremot efterhand som angränsande Täby kommun börjat att växa allt mer. 1928 drogs linjen till Lahäll, då en del av Djursholm, och 1937 byggdes sista etappen till Näsbypark via Näsby slott.
Roslagsbanan var ett tag nedläggningshotad, men har numera rustats upp av SL. Det finns ett antal busslinjer som förbinder Djursholm med tunnelbanestationerna Danderyds sjukhus och Mörby centrum i den sydvästra delen av kommunen.
Postort.
Djursholm har egen postadress i postnummerserien 182 XX (delad med Danderyd, Enebyberg och Stocksund, samtliga inom Danderyds kommun).
Kända djursholmare.
- Hannes Alfvén, nobelpristagare i fysik
- Johan Banér, fältmarskalk
- Björn Berg, konstnär
- Elsa Beskow, konstnär och sagoförfattare
- Natanael Beskow, predikant, författare, konstnär
- Jan Carlzon, företagsledare
- Claes Dahlbäck, företagsledare
- Prins Erik, hertig av Västmanland
- Annika Falkengren, företagsledare
- Marie Fredriksson, musiker
- Gösta Gustaf-Janson, författare
- Verner von Heidenstam, författare
- Bertil Hult, företagsledare
- Anders Igel, företagsledare
- Martin Ingvar, läkare och professor
- Ingvar Kjellson, skådespelare
- Gunnar Lagergren, riksmarskalk
- Gösta Mittag-Leffler, matematiker
- Fredrik Lundberg, finansman
- Arne Mårtensson, företagsledare
- Charlotte Perrelli, artist
- Stefan Persson, företagsledare
- Viktor Rydberg, författare
- Staffan Scheja, musiker, professor
- Olof Stenhammar, företagsledare, OS-general
- Alice Tegnér, tonsättare
- Björn Ulvaeus, musiker
- Meta Velander, skådespelerska
- Peter Wallenberg Jr, finansman
- Jakob Wallenberg, finansman, företagsledare
- Axel Hultman (ingenjör), generaldirektör
- Hanna Pauli, konstnär
- Georg Pauli, konstnär
- Henrik Palme, finansman, grundare av kommunen
- August Strindberg, författare, dramatiker, konstnär
- Allan Skarne, byggmästare
- Mats Sundin, hockeyspelare
Djursholm i litteraturen.
Djursholm skildras i flera böcker av författaren Gösta Gustaf-Janson, då under namnet Rydsholm.
Om du är rättighetsinnehavare och har invändningar kontakta gärna oss via vår kontaktform.
Källa:
Djursholm
Djursholm är en av fyra kommundelar i Danderyds kommun, Stockholms län. Det är ett villaområde med 8 819 invånare (1 januari 2008) strax norr om Stockholms innerstad. Djursholm var 1901–1970 en egen kommun, först som Djursholms köping och från 1914 Djursholms stad. Djursholm ingår i tätorten Stockholm.
Djursholms slott
Historia.
För Djursholms historia före villastadens tillkomst, se Djursholms slott. Slottet är numera kommunhus i Danderyds kommun.
Det sedan medeltiden kända godset Djursholm (namnet omnämns först 1432 och syftade då på halvön Gamla Djursholm) ombildades 1889 under ledning av finansmannen Henrik Palme till Djursholms AB. Syftet var att i nationalromantisk pionjäranda bygga en trädgårdsstad. Det innebar att man längs slingrande gator uppförde praktfulla villor på stora, parkliknande tomter.
I villasamhällets begynnelse inrymdes i godsets gamla huvudbyggnad Djursholms slott såväl villakontor som apotek, post och skola. Författaresom Viktor Rydberg och Verner von Heidenstam och konstnärer som Elsa Beskow och Alice Tegnér gav Djursholm hög status som villastad. Först 1924 hade alla ledningssystem och samhällsfunktioner överförts till staden från Djursholms AB.
Djursholm blev 6 juni 1890 municipalsamhälle inom Danderyds landskommun. Djursholm var Djursholms köping 1901–1913 och därefterDjursholms stad till 1971, då samhället blev en del av nya Danderyds kommun. Stocksunds köping hade dessförinnan införlivats i Djursholms stad år 1967.
Djursholms slott omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna
Näringsliv.
Näringslivet och handeln i Djursholm hade under större delen av 1900-talet en mer lokal prägel, med mejeri, brädgårdar och små mataffärer, men är idag – påverkat av närheten till centrala Stockholm och Danderyd – mera inriktat på kontorsföretag och exklusivare butiker. Bibliotek, postkontor,banker, livsmedelsaffärer, småbutiker, vårdcentral och apotek finns i området kring Djursholms Torg. Det gamla skomakeriet finns ännu kvar på Rindavägen vid Djursholms Ösby, med inredning från 1950-talet. Skomakeriet har gått i arv i ett par generationer, nuvarande skomakare har begränsat öppethållande.
Utsikt från Aludden 2009.
Sevärdheter.
Strandpromenaden på Djursholm 2006.
Ösby station.
Vid 1800-talets slut utgick 5 olika linjer ifrån Djursholms Ösby varvid den längsta nådde ända till Norrtälje via Rimbo. Många av tågen gick även stora delar som spårvagn, dels i Djursholm och dels i Stockholms innerstad. I stationsbyggnaden kunde man köpa tågbiljetter ända till Sydeuropa under 1950- och 60-talet. Man kunde pollettera gods med fjärrtåg. Tågen gick tätt och var tredje minut stannade ett tåg i Ösby. Nu för tiden är det möjligen något glesare mellan tågen men av tradition stannar nästan alla passerande tåg i Djursholms Ösby; på vardagarna avgår det 16-18 tåg varje timme, d.v.s. ett tåg i genomsnitt var 3-4 minut.
Djursholmsbanorna.
Djursholms kapell från Danavägen 2009.
De linjer som gick som spårvagn (och ibland som tåg) i Djursholm och Stocksund kallades i allmänhet för Djursholmsbanorna och denna beteckning inkluderade även den nutida järnvägen till Näsbypark (då endast till Altorp). Djursholmsbanorna byggdes för att den nya och fashionabla villastaden skulle få goda kommunikationer med innerstaden och att en del och tågen gick hela vägen till Humlegården bidrog till detta. Till en början var det tänkt att bygga en ringlinje å sträckan Ösby-Sveavägen-Framnäsviken-Eddavägen-Altorp-Östberga-Ösby. Dessa planer blev dock aldrig av utan istället byggdes två linjer, en till Altorp och en till Eddavägen (senare förlängd till Svalnäs). Linjen till Eddavägen gick en mycket slingrig tur, från Ösby till nuvarande Djursholms centrum och sen vidare utmed vattnet till Eddavägen. Detta gjorde att linjen 1976 lades ned då den inte var effektiv och inte heller trafikstark. Linjen till Altorp förlängdes däremot efterhand som angränsande Täby kommun börjat att växa allt mer. 1928 drogs linjen till Lahäll, då en del av Djursholm, och 1937 byggdes sista etappen till Näsbypark via Näsby slott.
Roslagsbanan var ett tag nedläggningshotad, men har numera rustats upp av SL. Det finns ett antal busslinjer som förbinder Djursholm med tunnelbanestationerna Danderyds sjukhus och Mörby centrum i den sydvästra delen av kommunen.
Postort.
Djursholm har egen postadress i postnummerserien 182 XX (delad med Danderyd, Enebyberg och Stocksund, samtliga inom Danderyds kommun).
Byggnader och villor.
Kända djursholmare.
Djursholm i litteraturen.
Djursholm skildras i flera böcker av författaren Gösta Gustaf-Janson, då under namnet Rydsholm.
Om du är rättighetsinnehavare och har invändningar kontakta gärna oss via vår kontaktform.
Källa: